Från att min familj betydde allt till att jag nu är avsaknad familj.
Jag saknar både familj, mamma, pappa, syskon, egna barn och nära vänner. Jag har någon bekant som jag träffar ca en gång i kvartalet och fikar med.
Med nya bekantskaper så brukar det oftast bli en kaffe och sedan ingenting mer. Har fått hos psykolog som beskriver mig som en helt vanlig person. Trevlig, snäll, klok osv.
Jag är en medelålders kvinna där jag upplever att se flesta i min närvaro har skaffat familj och har sitt nätverk. Det gör att jag både är och känner mig fruktansvärt ensam.
Fler som är i samma situation. Hur har ni gjort i denna situation?
